Ny hund

Idag är det tänkt att en ny svarthundsvalp ska komma hem till oss. Jättekul!
Tjappe kommer även han från Norge. På grund av Corona smittan så finns det ju restriktioner i hur man får resa fram och tillbaka över gränsen.
Tanken är att Filip som obbar i Oslo kan ta med honom hem, men då hans bil blivit stulen är allt ovisst idag ang hur det blir. Men förr eller senare så kommer han. 🙂

Dags att börja vara mer aktiv och att ändra/komplettera inriktningen

Nu har massor hänt i mitt liv under den tid som inget skrivits i bloggen.
Allt är positivt dessutom. Nytt , eget hus nära Änge vilket, förutom att det är ett trevligt hus med bra läge , gör det lättare för pojkarna att komma och gå som de vill mellan Bodil och mig.
Ny kvinna och livskamrat , Anna, som passande nog flyttar in , åtminstone halvt då hon fortfarande kommer att jobba kvar i Svenstavik tills något lika bra alternativ dyker upp.
Det har alltså renoverats, umgåtts, tränats fotboll, vistats i naturen och helt enkelt levt livet den senaste tiden.
Jag har dock känt lust till att skriva och kanske är det tid att ta tag i det nu. Möjligtvis med en bredare inriktning än tidigare. Det blir väl till att lägga till ämnen som husrenovering, trädgård, test av friluftsutrustning och reflektera över olika vandringar , fisketurer mm. mm. Livet helt enkelt!

Ja då var det dags att skriva en liten rad igen.
Det var ju ett tag sen sist, så länge sen så jag kommer inte ens ihåg vad jag skrev då.
 Sommaren och hösten har gått och det närmar sig att man kan kalla det vinter. Det har i alla fall varit minusgrader i flera dygn i sträck och det är någon centimeter snö på backen.
1:a advent var i går och det innebär att det nu är smyckat med granris, enris och ljusslingor både inne och ute. För en som gillar skogen är ju doften från färskt enris fantastiskt härlig att ha inne. Får man dessutom skön värme från braskaminen är det inte långt från att vara perfekt.
Jag och Tuzz var till Ammer på utställning i helgen som var. Vi var tyvärr ensamt ekipage av NES. Det hade varit trevligt att träffa andra och prata lite om hur det går för dem i jakt och annars.
Vi var nästan sist ut i vår ring men ändå måste man ju checka in från morgonen och det kan ju vara lite segt samtidigt som man får mycket tid att titta på andra hundar samt prata med en och annan bekant.
Resultatet på utställningen blev excellent men tyvärr inget ck denna gång. Första gången han inte fått det för den delen. Omdömena var annars positiva rakt igenom. Jag har inte med omdömena nu men de ska väl gå hitta om man söker på ammerutställningen 2014. Annars kan ju skriva hit dom senare.
Vi har gjort en ögonlysning i sommar för att se om det fanns några fel i kammarvinkeln så att ha lättare skulle drabbas av glaukom, men där fanns inget annat än friska fina ögon. Tidigare har jag ju höfledsröntgat honom och även det var utan anmärkning.
I år kom jag igång rätt sent med jakt och träning. I början trodde jag han hade fel på alla sinnen och att han tappat lusten alldeles för att vara i skogen och jaga. Men hur det var så började han leta bättre och bättre. En dag när jag gick ut med han till skogen på lunchen så drog han iväg mig in i skogen och glada jag följe fint i kopplet. Efter en liten bit sågs spår av älg och ytterligare ett par hundra meter bort fick vi titta på en fin oxe i några minuter innan den drog iväg.
Nästa dag tog jag bilen till ett annat ställe, satte på honom pejlen och släppte iväg han för att göra sina behov. En liten runda på ca tio minuter och sen blev det ståndskall i ungskogen. Efter ca 15 min hade jag tagit mig fram och får se en annan finfin oxe. Denna gång hade han riktigt bra skallarbete och höll bra position till älgen hela tiden jag såg dem. Dagen efter det jobbade jag halvdag och tog en tur till skogen. Jag släppte Tuzz i ett område där jag tidigare sett spår efter ko+kalv. Efter ca 30min kom ett upptag ca. 200m bort med några skall innan det bar iväg. Det kom rakt mot mig och när det närmade sig hördes det slamra i horn mot träd. Ca 30m från mig kommer en riktigt stor oxe som tvärstannar av min vittring förmodligen. När Tuzz kom ikapp älgen så vek den åt sidan och satte av i sken förstås.
Efter en dag med röjsågning där jag såg en ko ca 50m bredvid mig, tog jag med Tuzz dit på eftermiddagen. Jag gick runt och kom i vind mot det stället jag såg älgen innan och sakta men säkert sökte sig Tuzz mot det området. Återigen på ca 200 meters håll kom ett upptag som snart drog iväg. Även denna gång rakt mot mig. Det visade sig att det var samma storoxe som sprang på mig någon vecka innan. denna gång såg eller kände den mig inte utan sprang rakt mot mig och vek undan bara tio meter bredvid. Det är ju ändå härligt med dessa naturupplevelser också måste jag framhålla även om det skulle var bra att få premiera jakthunden med ett fällt byte då och då..
Vi har spårat påskjutna älgar och varken spårning eller bandning är problem. Våra tillfällen att banda har varit få då det varit bra före. Endera riktigt torrt och knastrigt eller fruset och frasigt har varit förutsättningarna de flesta gångerna. Det är just av den anledningen jag vill att han ska kunna jaga både med och utan selen på sig.
Ja, det blev ju fler rader detta..jag får uppdatera lite lite ofter framöver kanske:)

Första inlägget 2014

Nu har det varit stilla på inläggsfronten länge!
Det beror främst på att det varit mycket mer fotboll och lite mindre hund i år.
Det har varit lite av både spår träning och skogsträning. Vi har varit en del i skogen i och för sig, men det har blivit att ta reda på vindfällor istället för hundträning. Han är lös när jag håller på med skogen men gör oftast ett litet varv för att pinka in oss och sen lägger han sig vid bilen och väntar.
I lördags drog jakten igång och det började med bandning som ledde fram till tre legor och spår som gick ur marken. Där släppte jag honom för att se om han följde på spåret själv. Han gjorde en ca 200 meters förföljning och sedan ett varv runt mig på ca 300 meters avstånd. Passerade sedan mig och gjorde en ny cirkel om 300m. Nästa gång han passerade hade jag smygit framåt och ca 100 meter framför mig blev det upptag och ett förföljande utan skall i ca 3,5km då det gick saktare och med ca 40 skall per minut. Efter en stund så släppte han och började leta sig tillbaka. När han kom tillbaka bandade vi igen och han sökte fint tycker jag. Vi hann dock inte så långt förrän  det sköts tre älgar och vi skulle avbryta för att ta reda på dessa.
I går kväll var jag ut med Tuzz lös och då fick han korn på och skällde på en kalv i ca 30 min så det går ju tydligen att skälla när man väl hittar älgarna, det gäller kanske att lära sig söka lite längre ut för att finna dem. Vi ska till fjälls och banda framöver och det blir mer spännande då terrängen där lämpar sig bättre för det.

Älgjakt summering 2013

Tuzz, Jag, skytten Magnus, Curt

Skytten och Tuzz

Nu har det blivit 14 st jaktdagar och ytterligare ca sju träningsdagar innan det...
Ja, man förstår ju då att det blivit alldeles för lite träning och att det ger sämre förutsättningar för att lyckas med jakten också.
Det ska ju sägas att det började på en låg nivå och nu har det bara gått bättre och bättre hela tiden.
Första helgerna jobbade Tuzz bra men orkade inte fokusera en hel jaktdag. Under september var det väldigt torrt och sprött i marken vilket gjorde det väldigt svårt att banda och komma till skottläge. Det gjorde att vi sökte i band och när vi närmade oss så släppte jag. Vid två tillfällen var vi så pass nära att han fick kontakt med älg, men då blev han väl ivrig och stötte dem. Vid ytterligare två tillfällen gick det ut ur marken och där stod han och skällde i ca 10 min innan det bar iväg.
Jag hade egentligen bara en bra skottchans under september och det var efter ett mycket bra bandhundsarbete som ledde oss fram till en riktigt fin kronhjort på ca 70 meter. Dessa var dock inte lovliga då.
Tuzz har blivit uthålligare och mer fokuserad ju mer vi varit ute, både som löshund och som bandhund.
Nu har han sökrundor, som visserligen går lite långsamt, på ca 200-300 meter och ibland upp mot 500 meter. Dessutom har han ett längre förföljande än tidigare, som längst har han följt i höga hastigheter i ca 4 km.Tysta upptag verkar han ha då och då om jag tolkar pejlen rätt, men skallen har han hållit inne med hittills.
Jag börjar alltid dagen med att banda och hittills har han gjort goda arbeten men älgen har stått inne i sådan terräng där det är vansinnigt svårt att ta sig igenom på ett sätt som skulle kunna leda till skottchans.
Hoppas på lite tur där snart.
En dag i fjällen har det också blivit och där var vi in och tittade på en ko, som stod ca 50 meter på grannens mark förståss.. Vi ska prova få in någon fler dag till fjälls innan bössan parkeras för säsongen.
Löshundsjakt förresten..under septemberjakten hade jag hur många lägen som helst att göra en tjäderspecialist av Tuzz. Varje gång han var lös så hittade han tjäder. Jag vet inte om de har en tydligare doft än älg eller om det bara var roligare att få skrämma iväg dem på flykt och att det var fler tillfällen till det. Kul tyckte han det var i alla fall.
En älgko har det blivit skjuten för Tuzz i höst.
Vi bandade av ett område med gammal fin barrskog och kom över några spår som inte var så färska. Sen började han markera i vind då och då när den växlande vinden kom i hans nos.
Efter ytterligare några hundra meter så gick han bara i vind. Naturligtvis gick det rakt in i en nyligen röjd, tät ungskog där det är mycket svårt att gå tyst även för hunden själv. Jag provade att banda och gick nog halva området  innan jag släppte Tuzz och han fick gå själv. Han lunkade iväg i ett lugnt tempo, i bestämd riktning. Jag nådde fram till hyggeskanten samtidigt som Tuzz kom fram till motsatt sida av hygget och gick in i skogen. Strax därefter hör jag hur ett större djur drar iväg och ser på pejlen att Tuzz följer. Jag meddelar passkytten på pass13 att det är ett tyst upptag och att det rör sig mot honom. efter ca 2minuter skjutes en fin ko som kom i maklig takt lunkandes förbi passet. Tuzz var precis bakom men tyst. Det går nog lugnare när det är sådana upptag än när han går in hårt och skäller direkt. Hoppas han hittar ett mellanting så småningom..

Ja det var en kortare sammanfattning av hösten hittills. Det kommer väl lite mer så småningom.

Ha det så bra tills nästa gång! /Ecke

Long time no see!

Ja nu har hunn hunnit bli tre år och en ny barmarks säsong väntar. Det är roligt att se skillnaden på hur mycket mer som verkar dofta nu när det tinar. Han far fram och till baka och snusar på än det ena och än det andra. Han är väldigt intresserad av andra hundars dofter men när det kommer ett hyfsat färskt hjort, rådjur eller älgspår så är det ingen tvekan om vad han är avlad för. Vi har bara gått en gång i skogen med selen och just för att spåra älg och det var i onsdags. Då gick vi mot vinden och såg ett rådjur som tog ut ca 300m framför oss. Där de spåren korsades var det ju givetvis intressant men jag tog honom från det spåret och fortsatte. efter ca 20 min vädrade han i vind och efter ytterligare 20 min så hittade vi färska älgspår som vi följde i ca 30 min tills vi fick se två älgar på 150 m framför oss. Jag tror inte att Tuzz Såg dem. De tittade åt vårt håll så jag gissar att de hört oss innan. Bodil var med och hade prassliga byxor plus att vi inta gick så tyst överhuvudtaget så med tanke på det var det riktigt bra att komma så nära första turen.
Det lär bli en del träning nu innan det är full sommar och hoppas att nosen är ren från kusar i år.

Svejs!

Provtagning!

I går, 2012.11.07 var vi till veterinären för provtagning.
Det jag ville veta var om Tuzz har något av noskvalster och eller anplasma för att kunna utesluta dessa eller skylla på det som orsak till att han inte gått riktigt som vanligt i skogen. Vi fick med recept på medicin mot noskvalster direkt och vid provokationstester av lederna hade han lite känning på någon tå på bakfoten vilket kan tyda på anaplasma.
Det kan mycket väl finnas en hel del i sommarens och höstens träning som ligger till grund för att prestationerna inte varit fullgoda, men det känns inte som vi gjort något som skulle ge en försämring.
De tester med spårläggning som gjordes innan vi var till norge och gick prov den1/7 var riktigt bra och han tappade inte intresse för att leta reda på älgskånkarna.
Nu i höst har det ju varit så att han tagit spår men efter ett tag så har han sett ut som han tappar intresset för dem. Om inte han blir bättre av medicineringen och proven visar att han är tuzzig så kommer jag att lägga om träningen till att kortare tid går från det att vi kommer igång till att en belöning finns. Våra lösa, icke stryrda, skogspromenader utan mål byts till att endera gå med mig på vanlig motionstur eller vara styrda mot arbete, dvs leta älg.
Vi skulle få provsvar om ca fem dagar så vi avvaktar dessa.

Ha det så bra, alla!